Sol, vind och löv!

Igår var det ett riktigt ruggigt o gråkallt väder, det ösregnade och blåste halv storm. I dag är det strålande sol men det blåser dock rejält ännu. Hela trädgården är väldigt "skräpig" just nu med alla löv som fallit men samtidigt är det vackert, i alla fall när solen ger färgerna en annan dimension.

 Klätterhortensian lyser gul utefter berget och matchar de nedfallna löven från plommonträdet.

 Höstligt!

 Cornus kousa var. chinensis (Blomsterkornell) får oftast glödande vackra höstfärger.

Acer palmatum 'Sakigake' har tappat en del av sina löv men ännu  levererar den ögongodis :) Vi har ännu inte haft frost, men när den dagen/natten kommer så faller nog resten. 
Ha en fin helg alla! 

Linköping!

 Helgen har tillbringats i Linköping, närmare bestämt på Scandic Frimurarehotellet där STA höll sitt årsmöte eller OM-möte (Ombudsmöte) som vi säger. Vi var fyra i bilen, två som var inbjudna och som STA betalade för och 1 som kretsen betalade för och så jag som betalade för mig själv :) Göran var inbjuden som vice ordförande för mötet så därför var de 3 från Bohuslän o Dalslandskretsen, förutom mig då som var åhörare;) Vill ju gärna vara med  då det är så trevligt att träffa alla:) Här har möteslokalen så sakta börjat att fyllas på med de olika kretsdeltagarna.

 

Några pauser med kaffe och tilltugg var det, annars kan man inte sitta så länge i möte :) Vid 6-tiden bröts mötet så att man kunde vila sig på rummet och fixa till sig lite innan man gick ner igen till middagen. Det var för övrigt en av de godaste middagar jag ätit. Timjankryddad hjortytterfilé med rostade grönsaker dragonkryddadpotatispuré. WOW, helt perfekt stekt filé, supergott ! Kvällen blev som vanligt i goda vänners lag, väldigt trevligt med många skratt runt bordet :)

 

Efter frukosten på söndagsmorgonen fortsatte mötet och avslutades vid 1-tiden.
 På hemvägen stannade vi till i Gränna. En sådan sagolikt vacker gammal stad, det var brant bakom torget, där träden antagit en fantastiskt vacker höstskrud. Att solen sken gjorde ju det hela ännu finare.

 På andra sidan torget o gatan, gick en annan gata brant ner mot Vättern. Mitt i det blåa kan ni för övrigt se Visingsö :)

 Det var på denna branta gata som vi hittade det vi letade efter:)

 

Ett riktigt mysigt ställe med middagsbuffé för alla smaker :) Nu var det väldigt mycket folk just när vi kom, så vi fick inte någon plats i valvet men vi fick sitta på ett annat ställe så det blev bra ändå och maten var god:) Det är mysigt att komma hemifrån ibland men BORTA BRA, MEN HEMMA BÄST!!

 

 

Vemodigt men skönt!

Idag har det varit ett underbart väder, lite kyligare men härligt krispigt friskt :) Nu slår snart benveden ut sina lustiga frökapslar, gargoylen på muren ska få flytta in i stallet så att han inte blir kall om rumpan och höstvilan sänker sig sakta men säkert över trädgården, lite vemodigt men samtidigt skönt att kunna ägna sig åt annat :)

 Fuchsiorna som har stått utanför garaget någon vecka har nu blivit ner/inklippta inför sin vintersömn i garaget.

 Alla utom en som jag tar i nästa vecka då jag ska skicka en sticklingsris till en tjej :) Vill inte skicka sent i veckan så de blir liggande på posten över helgen.

 Nu är det både grönt, gult o rött i alla olika nyanser och när solen lyser genom grenarna bildas ett vackert ljus i förträdgården.

Ha en trevlig helg alla!

Håll tummarna!

 Den är Clematisen har jag visat förr men den är så fantastiskt rikblommande att den är värd att visas igen :) Det är C. viticella x crispa 'Pendragon' Den vill ett soligt läge och det får den här, i söderläge och den gillar verkligen minikivin bredvid som den kramar om riktigt våldsamt ;) Enligt uppgift ska den blomma från juli till september men det vet den inte om så den blommar oförtrutet vidare. Den blir/är ca 3 meter och tillhör klippgrupp 3.

 En närbild om än inte den bästa :)

I våras köpte vi den här i växtbutiken på Sofiero, det är en Clematis armandii 'Apple Blossom' den ska tydligen vara vintergrön och härdig men det får bli ett test :) Skulle ju vara underbart om den överlever. Den vill har väldränerat, sol/halvskugga så jag planterade den högst upp i gamla stenpartiet ( jord/grus i botten och grus uppe på) Den ska, också det enligt uppgift vara enormt rikblommande och dofta starkt av vanilj. Visst låter det underbart? Nya blad är bronsfärgade och eftersom den är vintergrön är de gamla bladen mörkt gröna o läderartade och kontrasten mellan gammalt o nytt blir effektfullt, lägg där till en vansinnigt massa knoppar o blommor som, av namnet att döma liknar äppleblommor så måste ju synen bli fantastisk:) Håll nu tummarna för att den överlever, vi har ju en bra zon (1-2) men det låter ju nästan för bra för att vara sant :) 

Besviken :(

 Just nu sitter jag här och är så besviken över att inte kunna vara med och lyssna på på Leena Liljestrand från Svenska Pionsällskapet som håller föredrag om pioner i Uddevalla idag :( Har sett fram mot detta i flera månader och så åker jag på en förkylning som gör att jag inte kunde följa med idag :( Nu blommar i alla fall höstastern/oktoberastern eller vad den nu heter, det är den gamla typen som är ca 150 cm hög. Den blommar väldigt sent så vissa år när frosten kommer tidigt får jag inte se den blomma men i år så.............

 Det är vackert med alla färger på buskar o träd nu, här är det längst fram den ännu gröna o frodiga Paeonia delavayii. Den gulaktiga klängväxten bakom är Schisandra chinensis med det vackra svenska namnet Fjärilsranka. Bakom är det Amalancher spicata (Häggmispel) som har börjat sitt färgsprakande avsked för i år.

 Ett träd som börjar att "träa" till sig efter att ha stått som ett spröt ett tag är Acer maximowiczianum eller Nikkolönn som det heter på svenska. Det är uppkallat efter den ryske botanikern Carl Maximowicz, han själv kallade det dock A. nikoense efter platsen där han fann det, nämligen i Nikko vid foten av Mount Nyoho i Japan. Men det förekommer också i delar av Kina. Det tillhör sektionen trifoliata (trebladslönn) och det gör även A. griseum och A. trifolium. Nikkolönnen är dock större, kan bli upp mot 10 meter och  har även större blad. Vi köpte det naturligtvis för det svenska namnets skull, eftersom barnbarnet Nicholas kallas för Nico :) Nu börjar även höstfärgerna att komma på detta träd:)

Ser fram emot ett stort pampigt träd om si så där 5 år eller mer, det växer tydligen långsamt.

Blommar nu!

 Många träd o buskar ser lika fina o frodiga ut som i somras men Ornäsbjörken har tappat, mer eller mindre alla sina..........

 ........... de ligger här, i rabatten och på grusgången:) Blev förvånad då jag upptäckte att Primula 'Amethyst Ice', som ni ser strax till vänster nedanför björkstammen, blomma för fullt :)

 Helt fantastiskt att de blommar om nu. Någon sa, att alla dubbla primulor inte blommar om eftersom de är så hårt drivna och "framavlade" att de inte ens överlever vintern, men det vet de tydligen inte om hos oss för här både överlever de och blommar om :) Just dessa är köpta o planterade i våras, närmare bestämt den 27/3 men vi har andra namnsorter i andra rabatter som är några år gamla i alla fall :)

Nu är jag extra glad över det vintergröna vid ingångssidan, det ser lite roligare ut än allt det vissnande i övriga rabatter:)

Äntligen knoppar :)

I dag har det varit en fin o solig höstdag, har plockat in en hel del av "pyntet" i trädgården men jag har ingen riktig energi så jag får ta resten i morgon :) Nu ser det, trots solsken lite trött o bedagat ut både här o där och gula o bruna löv ligger som ett täcke över det mesta. Vi har flyttat upp alla fuchsior från altanen till platsen utanför stallet, där får de nu stå tills jag friserar dem och ställer dem i garaget till nästa år. Har samtidigt bestämt mig för att inte ta några sticklingar nästa år.

Vill också visa er den här lilla godingen. För ca 7-8 år sedan köpte vi den här buskroslingen, Pieris japonica 'Mousehole'. Det är en dvärgform så den blir inte så stor. Vi hade den från början i en rabatt där den stod som väldigt liten planta de första åren, sedan började den att växa lite för att frysa sönder vårvintern 2013:(  Vi stammade då upp den, ja det var ju bara att klippa av de döda grenarna så var den uppstammad :) Planterade den förra året i denna kruka som är ca 20 x 20 cm så ni kan ju förstå hur pass liten den är :) Höjden är nu ca 35 cm och den lär nog inte bli mycket högre. Det som är fantastiskt roligt är att den nu efter alla år äntligen fått knoppar, visserligen bara på ena sidan men man kan ju inte få allt :)

Så nästa år i april-maj någon gång slår blommorna ut som enligt uppgift ska vara vita, det ska bli väldigt roligt :)

Snygg kontrast!

Nu börjar Katsuran eller pepparkaksträdet (Cercidiphyllum japonica) som det också kallas för, att klä sig i sina vackraste höstfärger:) varför det kallas pepparkaksträd kan man fråga sig men det sägs att det doftar av nybakta pepparkakor på hösten men trots ett extremt bra luktsinne och gnuggande på bladen mellan fingrarna kan jag då rakt inte känna någon pepparkaksdoft:( men det kanske är olika kloner. Trädet är i alla fall ett flerstammigt träd som kan bli 8-10 meter vi har beskuret det så att det blir en stam. Härdigt i zon 1-5. Trivs bäst i fuktighetshållande jord.  Bladen.................

 .......... är hjärtformiga, det ses tydligt på den här bilden.

 Ett träd som inte börjat att byta från sommar till höstdräkt ännu är Cornus controversa (Pagodkornell)  Den räknas också till en flerstammig buske eller litet träd men vår har bara en stam. Vi vann den på ett lotteri för några år sedan och det var en fröplanta från Roland Gustavsson:) Den vill också ha mullrik o fuktighetshållande jord, lite skyddat läge och det får den ju här med berget bakom :) Den blommar med lite fläderlika blommor i krämvitt i juni-juli och den kan med tiden bli allt från 3-10 meter högt om man läser om den på nätet. Om detta tvistar de lärde tydligen :) Nåja, den kan få växa ett bra tag till utan att det stör :)  Det är däremot kanske inte alla som kan ha den  eftersom den är härdig i zon 1-2 men man kan ju försöka :) Senare på säsongen får den blåsvarta bär..............

............ men  fåglarna brukar vara framme direkt, så i år jag såg inte ens bären. Men de vackra lysande röda fröställningarna är ju kvar även om många har blåst av. Tycker nästan att den är som snyggast nu, kontrasten mellan det gröna och röda är så läcker.

Knopp!

Förra året, närmare bestämt den 7:e november köpte jag och planterade lite ljung och Skimmia japonica'Fragrant Cloud' i järngrytan vid ingångs-portalen.  Den och ljungen har verkligen trivts där och nu har nya knoppar visat sig på Skimmian eller vinterbär som den också kallas. Knopparna som kommer att utvecklas under de närmaste 6 månaderna slår sedan ut någon gång i april-maj. Blommorna på 'Fragrant Cloud' är gulvita och som namnet antyder doftar de:)

 Jag gillar särskilt de vita kanterna på bladen och jag hoppas verkligen att den klarar ännu en vinter och det tror jag nog att den gör :)

Runt järngrytan har det frösått sig lite Alchemilla mollis ( daggkåpa) och det är ju inte utan att man förundras över att den blommar nu :)