tisdag 1 oktober 2013

Till minne av Bobo!

I går fick vår älskade vän lilla Bobo somna in, han föddes 1997 i min säng och har allt sedan dess varit en mycket speciell vän. Det har varit en tid av vånda och sorg innan vi beslutade oss för att nu gick det inte längre:( Som så många andra katter kommer problem med njurar, artros och andra åldersrelaterade sjukdomar och han mådde uppenbart inte bra det sista:( Tror inte att han hade ont, men han var stel och liksom förvirrad och ännu mer kontaktsökande än vanligt. Det är tungt och jag har nog aldrig gråtit så som jag gjorde igår men jag vet att vi gjorde det bästa för honom. Tack älskade lille Bobo för alla de här åren !

14 kommentarer:

  1. <3 KRAM <3
    Han har det bra nu lille vännen.

    SvaraRadera
  2. Ni gjorde helt rätt men det är tung att förlora en fin vän.
    Tröstekram Renate kattvän

    SvaraRadera
  3. Du vet Monne att nu sympatigråter jag med dig. Så sorgligt och tungt det är varje gång man måste skiljas från en älskad familjemedlem.
    Och, även om det så småningom blir lättare så glömmer man ju aldrig dessa sötnosar utan historierna om deras stolligheter och annat växer som fiskarnas fiskar: De blir större och märkvärdigare ju fler gånger man berättar...Kära Vän: Tröstens stora kram till dig!/Anja

    SvaraRadera
  4. ÅÅ mitt hjärta blöder med er!!Det är ett tungt beslut att ta då man ser att ens fyrbenta vänner inte mår bra men samtidigt ett så rätt beslut också så de slipper lida.Skicka en massa tröstekramar från Jag och Leve!!

    SvaraRadera
  5. Förstår att det var o är jobbigt för er, men som du säger, de ska ju inte behöva ha det så svårt.
    Tröstekramar till er båda
    Nina

    SvaraRadera
  6. Jag blev tårögd. Det är ett tungt sorgearbete man går igenom med många tårar, när man måste ta bort sina älskade husdjur.

    SvaraRadera
  7. Tröstekramar skickas med expressfart.
    /Anette

    SvaraRadera
  8. Förstår att det var ett svårt beslut och att sorgen är tung. Vissa husdjur får en särskild plats i ens hjärta. Det här var uppenbarligen en sådan katt.

    SvaraRadera
  9. Usch! alltid lika tungt när man måste ta ett sånt beslut. Många kramar till dig och familjen.

    SvaraRadera
  10. Det är det jobbigaste med att ha husdjur..att ta detta svåra beslut. Men oj vad mycket lycka dom ger medan dom lever!
    Tröstkram!

    SvaraRadera
  11. Hejsan

    Oj oj, beklagar verkligen. Det är tyvärr en tid som kommer, då man har husdjur. Hoppas nu kissekatten har det bra i sin himmel.

    SvaraRadera
  12. Gud vad sorgligt. Tomheten blir alltid så stor även efter den minsta av våra vänner. Styrkekramar till er.

    SvaraRadera