Nästan religiös!

I morse när jag gick upp (kl.7) var det -3,7 grader och solen sken:) Naturens egna konstverk, som när berget och skogen speglas i ett spegelblankt vatten är bedövande vackert. Man borde stanna upp lite oftare för att verkligen se det sköna som finns runt omkring oss, vi har ju previlegiet att fritt kunna vandra ut i skog och mark här i Sverige. Man blir lite andlig, nästan religiös när man möts av en sådan här storslagen skönhet när man precis slagit upp korpgluggarna:)
Men även de små konstverken är bedårande, gick ut med kameran efter frukosten och så här vackra frostrosor var det på en av hundtandsliljorna:)
På skärtorsdagen började vi ju att grusa lite på gångarna i förträdgården. Då var det gången till vänster, där min knädyna ligger som vi grusade. På långfredagen blev det inte mycket gjort som sagt eftersom det började att snöa med idag har jag kämpat själv;) Det blev den delen där rullen med markduk ligger. Började med att klippa till markduk som jag sedan, med hjälp av en sax försökte att peta in så långt jag kunde under stenarna. Därefter hämtade jag grus i skottkärran och tömde ut. Eftersom jag inte klarar att lyfta så mycket så fick det bli många rundor med lite grus åtgången:) Passade även min lille älskling en stund i dag så det mesta blev gjort när han låg och sov. Nu känner jag att det nog blev lite för mycket gruskörning i alla fall för nu har jag ont;( Det är frustrerande när jag vill mer än min kropp klarar av. Men nu är det som det är och det är inget att göra åt:))
Så här blev det i alla fall, jag är grymt stolt att jag i alla fall fick gjort detta:))