Idag var en solig dag med takdopp och dagsmeja. Hela förmiddagen från 10.00 -13.00 tillbringade vi på Bräcke Hembygdsmuseum. Vi var där i syfte att släktforska - ja egentligen är det inte så mycket forskning vad mig anbelangar men jag fixar kaffet. Göran är ordförande i släktforskarföreningen och vid dagens träff var det över 30 personer som satt och forskade fram uppgifter på sina anor. Medan kaffet rann i automaten pasade jag på att fotografera lite utomhus. Det är kanske enda gången som det är så här mycket snö på dessa marker. Detta vita hus med gröna detaljer är själva "Huvudmuséet" På marken runt omkring är gamla byggnader ditfraktade och uppsatta för att ha allt samlat på ett ställe. Denna sidan är husets "baksida" och det finns på motsatt sida en ladugård som innehåller bland annat en handelsbod och ladugård med loft. Det är också inrett med en stor lokal med tillhörande kök för olika evenemang. Det är där som släktforskarna håller till.
Här står jag på logen och fotar samma sida på Muséet som tidigare. Fönstren på ladugården är "köksfönstren".
På tomten är alltså en hel del hus som här till vänster den gamla skolan och lite längre bort "Emils stuga" Emil som var skomakare till yrket när han levde.
Här firar Hembygdsföreningen midsommarfest varje år. Det lilla röda huset rakt fram är scenen och mitt i gräsmattan är en stor midsommarstång rest då de tusentals hugade midsommarfirande besökarna minglar runt bland lotteristånd, kaffestånd och loppis. Till vänster utanför bild ligger alltså "Emils stuga"
Här är "finingången" på muséet. Där fick de som kom och besökte ägarna till huset gå in när det begav sig:)
"Emils stuga"
En gammal ryggåsstuga finns också på Bräcke. Helt otroligt att människor bodde och levde under sådana förhållanden. Man har mycket att vara tacksam över. Dörren in till stugan är ca 1 meter hög så det är till att vika sig dubbel om man ska gå in. Det är bra att vistas på sådana här platser emellanåt, man blir ödmjuk för att man har det så bra och slipper bo under sådana förhållanden även om de som bodde där säkerligen inte uppfattade sig som någon som man tyckte synd om.
Visst är det nyttigt att ibland påminnas om att det inte är så länge sedan man verkligen fick slita ont på alla sätt - och ändå var folk kanske till och med lyckligare än vad vi är idag? Åtminstone levde de mer i nuet, vi är ju aldrig nöjda med det vi har. Fast de hade ju aldrig tid att odla växter enbart som prydnad.... ;)
SvaraRaderaVilka fina gamla hus! Roligt att det finns folk som bryr sig om dem och tar hand om dem!
SvaraRaderaHa det riktigt bra!
Christina
Det är underbart att det finns såna ställen kvar.
SvaraRaderaDet påminner lite om det stället där vi brukar fira midsommar.
Din shabby chic hörna blev jättefin, när du har stylat till den.
Vilken källare du har!!!!
Det blir många plantor. Får ha med stoooora plånboken när vi kommer, hehe.
Kram Mari
Min närmsta granne är ett gammalt soldattorp som är byggt i traktens matrial.... alltså kalksten! Nästan metertjocka stenväggar krävde nog en brasa som brann dygnet runt för o hålla värmen.... Golvet är kalkstenshällar med jord.... Ett rum o ett kök som inte har plats för nåt bord... O här levde stora barnfamiljer!
SvaraRaderaHa´t himla gôrgôtt
Nina